Samuel Drysenius
| Samuel Drysenius | |
| Född | 6 mars 1600[1] Eksjö stadsförsamling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 1 februari 1672[1] (71 år) Vadstena församling[1], Sverige |
| Begravd | Vadstena klosterkyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag, Riksdagen i Göteborg 1660[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag, Riksdagen 1638[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag, Riksdagen 1643[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag, Riksdagen 1654[1] Lektor, Katedralskolan (1633–1637)[1] Lektor, Katedralskolan (1637–1639)[1] Kyrkoherde, Rystads församling (1639–1641)[1] Kontraktsprost, Åkerbo kontrakt (1639–1641)[1] Lektor, Katedralskolan (1639–1641)[1] Kontraktsprost i Aska och Dals kontrakt (1641–1672)[1] Kyrkoherde i Vadstena pastorat (1641–1672)[1] Pastor, Vadstena krigsmanshusförsamling (1651–1670)[1] | |
| Maka | Anna Grubb (g. 1635–1656)[1] |
| Barn | Elisabeth Drysenius[1] Petrus Drysenius (f. 1636) |
| Redigera Wikidata | |
Samuel Drysenius, född 6 mars 1600 i Eksjö stadsförsamling, Småland, död 1 februari 1672 i Vadstena församling, Östergötlands län, var kyrkoherde i Vadstena församling.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Drysenius föddes 6 mars 1600 i Eksjö. Han var son till rådmannen Pehr Ericsson. Drysenius studerade både i Eksjö och Linköping. 1625 blev han student vid Uppsala universitet och 13 mars 1632 avlade han magisterexamen vid universitetet. 1633 blev han lektor i logik och geografi vid Linköpings gymnasium och 1637 blev han lektor i fysik och medicin. Drysenius prästvigdes 15 december 1637. År 1639 blev Drysenius andre teologi lektor vid Linköpings gymnasium, kyrkoherde i Rystads församling och kontraktsprost i Åkerbo kontrakt. Han blev 1641 kyrkoherde i Vadstena församling och kontraktsprost i Aska och Dals kontrakt. Han var även 1651–1670 krigsmanshuspastor i Vadstena krigsmanshusförsamling. Drysenius avled 1672 i Vadstena och begravdes 16 juni samma år i Vadstena klosterkyrka.[2]
Drysenius deltog vid riksdagen 1638 och riksdagen 1643 i Stockholm, riksdagen 1654 i Uppsala och riksdagen i Göteborg 1660.[2]
Gravsten över Drysenius är i rokoko och ligger nära altaret.[2]
| ” | O , Homo, qui flori evaniendo similis es | „ |
Familj
[redigera | redigera wikitext]Drysenius gifte sig första gången 12 oktober 1635 med Anna Nilsdotter Grubb (1618-1656). Hon var dotter till lektorn Nicolaus Nicolai Grubb i Linköping och Sigrid Olofsdotter. De fick tillsammans barnen kyrkoherden Petrus Drysenius i Kättilstads församling, tjänstemannen Nils Drysenius (död 1682) i Stockholm, Margareta Drysenius som var gift med rektorn Petrus Pelecanus vid Söderköpings trivialskola och kyrkoherden Benedictus Bruzœus i Risinge församling, Elisabeth Drysenius som var gift med kyrkoherden Christiernus Christophori i S:t Laurentii församling, Söderköping, Sigrid Drysenius och Anna Drysenius.[2]
Drysenius gifte sig andra gången 1657 med Ragnhild Hellagius (1620-1660). Hon var dotter till kyrkoherden Jonas Andreæ Hellagius i Tingstads församling och Anna Andersdotter. Ragnhild Hellagius var änka efter kronobefallningsmannen Sten Jespersson i Kinda och Ydre härad. Drysenius och Hellagius fick tillsammans barnen Anna Drysenius (född 1658) som var gift med löjtnanten Eric Berg och Sara Drysenius (1660-1714) som var gift med kornetten Olof Wetterstrand i Stora Åby.[2]
Drysenius gifte sig tredje gången 19 augusti 1662 med Mariana Hansdotter Low, dotter av advokatfiskalen Johannes Pauli Low. Hon var änka efter kyrkoherden Andreas Jonæ Gothus i Stora Åby församling.[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1627 - Explanation quaestionum logicarum, Uppsala.[2]
- 1627 - Gratulatio in disputatuibem Geringii, Uppsala.[2]
- 1632 - Theoremata philos, Uppsala.[2]
- 1652 - Likpredikningar, Linköping.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 2, 1917, s. 390-391.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 390-391. Libris 41148